Jag har tillfälligt flyttat. Bor nu tillsammans med min vän Daniel i Linköping. Jag är fortfarande sjukskriven den här veckan ut och det ska jag försöka ta tillvara på genom att läsa böcker och ta det riktigt lugnt.

Idag är det måndag och det är nu andra veckan av utbildningen samhällsentreprenörer börjar för min del. Förra veckan var fokuset helt att lära känna varandra och nu denna vecka är det mer genomgångar av innehåll i utbildningen och dags att skriva ner en massa mål på saker man vill genomföra och lära sig under året.

Jag hoppas att detta kommer bli bra, kommer nog lära mig mycket under det här året.

www.samhallsentreprenorer.se

Jag satt i somras i en bil sent en kväll och det var ett förbönsprogram som sändes på en kristen närradiostation. Först bad en väldigt extrem man som försökte få in Jesus och halleluja så många gånger som möjligt i varje mening kändes det som. Jag blev lite irriterad och tänkte på hur det kan skrämma bort människor och ge en väldigt skum bild av kristna.

Sen bad en kvinna, helt tyst, i radio!? Det var helt tyst i säkert fem minuter och jag satt där och undrade vad dom höll på med, så får man ju bara inte göra i radio!

Efter att jag suttit där ett tag och funderat över vad det var som hände så kände jag plötsligt en känsla av att dom säkert menade vad dom bad om, båda två. Jag kan inte riktigt förstå den extrema mannen eller den helt tysta kvinnan, men kontrasten mellan dom var väldigt skön på något sätt.

Någonstans där finns jag. Mellan mannens sätt att be och kvinnans, mellan halleluja och tystnad, och det känns bra. Att be är för mig att bry mig om och samla mina tankar och rikta mina frågor och min oro mot någon, mot något som jag valt att kalla Gud.

Förra helgen konfirmerades och döptes min bror. Emma och jag var i Linköping för att fira. Här är en bild på Emma, Erik och mig.

Jag var i Linköping på min brors konfirmation och dop i helgen.

Funderar en hel del på min egen tro just nu. Jag har perioder då jag måste backa och tänka efter, se saker från olika vinklar och hitta min plats i det hela.

Under konfirmationen var det nattvard, och alla konfirmander var mer eller mindre tvingade att ta nattvarden och att säga att dom hade en tro. Jag tror inte att det är så det funkar. Många går konfirmation men tar inte ställning till sin egen tro för det. Mina rötter i baptistkyrkan säger att tro måste vara frivilligt. Därför är vuxendopet så viktigt, att man döper sig när man själv tagit ställning till om man vill tro eller inte. Skulle ha väldigt svårt att döpa mina barn, tycker det ska vara deras eget beslut.

Idag har jag och Emma blivit välkommnade i Missionskyrkan Växjö. Att komma till en ny kyrka, en kyrka där man inte är uppväxt har både för och nackdelar. Just nu känns det jättebra. Många hälsade oss välkommna och jag tror att jag behöver kyrkan och att kyrkan behöver mig. Jag hoppas kunna vara med och påverka och vara en tankeväckare som säger ”hallå, vad håller vi på med” när allt bara går på rutin. Min tro är på uppgång och det känns jättebra. Har saknat den här känslan ganska länge nu, hoppas att den håller i sig. Har också varit på lunch hos pastorn, grillat och firat några som fyller år i veckan och nu ikväll var vi på ”andrum” i Torparkyrkan. Ett lugnt möte med mycket lovsång och bön. Det var skönt. Det finns stora planer i luften just nu… vart dom leder är svårt att säga just nu, men jag tror på planerna och jag tror på oss! Godnatt sverige.

Nu har man bott i Jönköping i drygt ett halvår och man märker mer och mer hur svartvit den här staden är.

Att det är en stad som det kryllar av kyrkor och kristna människor. Men så finns det gått om människor som på olika sätt tar bestämt avstånd från alla kristna. Det är svårt att vara något mellanting, men det är det jag är just nu. Min tro är inte direkt stark men jag kan heller inte säga att jag tar totalt avstånd från tron.

Bad vid vättern sent på hösten 2005.